Att visa framfötterna när man knappt kan se dem...

I veckan utmanade jag mig själv med något jag inte trodde jag skulle göra som gravid i sjätte månaden, jag gick på en anställningsintervju. Precis som när jag väntade A utlystes nu en tjänst som jag så gärna vill besitta en dag. Precis som då är tajmingen urusel, den gång blev det ingen tjänst för mig och när jag först såg att denna nya tjänst var utlyst tänkte jag som säkert många andra kvinnor i min situation - men jag kan ju inte söka tjänsten, jag är ju gravid, vem anställer en gravid kvinna?

Men någonstans gnagde det ändå i mig och jag tänkte varför inte, varför skulle inte jag kunna söka. Det är ju det här jag vill och tillsist kunde jag inte låta chansen gå förbi än en gång och med några timmar kvar av ansökningstiden, filade jag på ansökan jag skrev i våras och skickade in den. Nu fanns ingen återvändo och varför skulle jag inte kunna söka ett jobb nu? Varför ska jag som kvinna behöva stå tillbaka för det jag tror på och det jag strävar efter bara för att jag är gravid? Jag blev så glad när jag fick samtalet förra fredagen att jag blivit kallad till intervju.

Jag kände att intervjun gick riktigt bra och jag kände mig ganska avslappnad trots att jag var lite nervös. Jag kände att jag fick sagt det jag ville få fram och jag är så glad att jag hade intervjun från i våras i ryggen för innan dess är det ändå tio år sedan jag var på en arbetsintervju senast. Jag var rädd att det skulle komma frågor och kommentarer kring graviditeten och hur jag tänkte kring arbete med arbete och familjeliv och jag hade verkligen tänkt igenom de frågorna jag kunde tänkas komma noga men det var så skönt att det var mest positiva kommentarer som jag fick kring graviditeten.

Oavsett hur det går när beskedet kommer, oavsett om jag blir erbjuden tjänsten eller ej så känner jag att jag redan dragit högsta vinsten. Skulle jag bli bitter om jag misslyckas? Nej, verkligen inte, för nu har jag gjort allt jag kan för att nå dit jag vill och ingen tjänst i världen kan slå den fantastiska julklapp som väntar  oss och jag går ifrån denna intervju med ryggen rak en stor erfarenhet rikare för en eventuell nästa gång som jag tar steget ut och visar mina framfötter på arbetsmarknaden. Jag är så glad och stolt över mig själv att jag utmanade mig själv och sökte tjänsten och är så glad över att bara ha blivit erbjuden en intervju, nu är det bara att hålla tummarna.

Efterlängtad sovmorgon och badhusbesök

De sista dagarna har vi fått sova till efter sju och det har varit så skönt. Just nu känns det som att min kropp kräver mer sömn än tidigare och de sista dagarna har jag varit så trött i kroppen. Även om jag fortfarande sover bra på nätterna så är tröttheten ändå så jobbig och på veckorna blir det inte mycket gjort när jag kommit hem så det mesta sparas till helgen. Det var så skönt idag att få vakna av sig själv och kunna ligga kvar och dra sig en halvtimma innan A vaknade och vi satte igång med söndagsfrukosten.

Nu är frukosten avdukad och vi har krupit upp i soffan och tittar på nya favoriten Dr McStuffins eller "dr nuffins" som A säger, så mysigt. Lite vila och en kopp te innan det är dags att ta tag i veckostädningen, tvätten fixades i fredagskväll och igår.

Efter en späckad arbetsvecka så har det blivit en relativt lugn helg för oss. Vi började fredagsmyset med att testa den nya restaurangen i Kinna, tanken var att vi skulle ta med mat hem därifrån men när vi kom dit och såg buffén bestämde vi oss för att äta där. Vilken buffé de hade, vi gick därifrån och var så mätta! Det är så smidigt att äta buffé med barn, för då kan de verkligen äta precis vad de vill. A var så nöjd att de hade glassbuffé till efterrätt.

I går eftermiddag gjorde vi ett besök på badhuset, det var väldigt uppskattat av familjens yngsta medlem. Jag har blivit så sugen på att testa något nytt badhus, på ett sätt är det så skönt att ha badhuset nära för det går ändå nästan en hel eftermiddag även om man bara badar i strax över timman men det skulle ändå vara kul att testa något annat. Är det någon av er som har något badhus i närheten att rekommendera? Jag har det sista fått upp ögonen för Åbybadet i Mölndal som verkar ha en stor "avdelning" för de minsta barnen, någon som varit där?

Sjukstuga, stor mage och ingen prinsessa

Förra helgen kröp tanken på mig att vi än klarat hösten utan VAB, men i måndags natt väcktes vi av en febrig tjej. A har haft runt 40 graders feber tre kvällar denna veckan men nästan inget på dagen. Jag blir så nojig så fort hon blir dålig och får hög feber på kvällarna, framförallt nu när febernedsättande knappt hjälpte sänkte en grad om den inte höjde den än mer. Men i torsdags var febern äntligen borta! Nu har jag istället dragit på mig en riktig förkylning så nu hoppas jag att jag inte smittat resten av familjen...

I veckan var det även dags för besök hos barnmorskan igen, det var drygt två månader sedan sist. Visst var det så, jag fick en smärre chock när jag ställde mig på vågen... och en större chock blev det när måttet på magen visade sig var bra mycket i överkant mot vad det borde vara i den här veckan. Jag fick en tid för tillväxtultraljud redan dagen efter och i magen visade sig (om måtten stämmer) en alldeles normalstor bebis, med precis lagom fostervatten så någon har gott om plats att röra på sig ;)

I torsdags hade jag och A tjejmys då M var på 20 års jubileumsmiddag på sitt jobb. Jag fick en spontan kram av A och säger då "min prinsessa" A kontrar direkt med "jag är ingen prinsessa - jag heter Adele". Tjejen med svar på tal, som jag önskar att jag kunde ha det samma ibland!

Underbar morgon förra torsdagen "det är lila på himlen" 

sa A när vi gick till förskolan på morgonen.

Likheter och skillnader mellan graviditeterna

Strax över 60% av graviditeten är gjord och imorgon är det 100 dagar kvar till beräknad födsel. Än är det en bra bit kvar men redan har jag sett likheter/skillnader mellan mina graviditeter. Den allra största skillnaden är nog ändå att sist hade man stenkoll på allt och följde alla appar om vad som hände med barnet och vad som hände i kroppen varje vecka, denna gång har jag knappt koll på vilken vecka jag är i när någon frågor... Det är nog 23 kanske 24, när man sedan plockar fram telefonen - oj det var visst 25...

Den allra första skillnaden märktes direkt. När jag väntade A fick jag en känsla från första stund att jag var gravid, det hände något i kroppen och brösten började ömma i stort sett med en gång. Men denna gång förstod jag inte alls att något var på gång innan jag tog testet och de ömma brösten kom bra mycket senare.

Jag kan inte säga att jag någon gång haft riktiga "crawings" efter något någon av graviditeterna och M har inte behövt åka iväg och köpa något speciellt. Under första graviditeten var jag mest sugen på frukt, först clementiner sedan apelsiner för att avsluta med gröna äpplen, kanske för att det var säsong på det då. Jag äter både clementiner och apelsiner nu med men de är liksom inte lika goda än... istället har jag varit sugen på glass och salt, typ chips och sommartid är det ju gott med både glass och det salta... Den största skillnaden är ändå att sist klarade jag inte av att äta fika, tårtor, godis, yoghurt eller kvarg då det växte i munnen på mig och denna gång är det helt tvärt om, ju sötare desto bättre.

Vad det gäller mat upplever jag att jag äter större portioner denna gång däremot småäter jag inte som jag gjorde sist. Jag kommer ihåg hur jag var tvungen att ta en knäckemacka på förmiddagen innan lunchen på jobbet och att jag satt uppe mitt i nätterna och åt och det har jag inte känt av den här gången, men vem vet det är ju ändå ett tag kvar. Vad det gäller vikten känns det inte som jag har lagt på mig så mycket än så länge, jag hoppas inte jag får en chock när jag ska till barnmorskan imorgon och ställer mig på vågen för första gången på ca 12 veckor ;) Jag upplever att jag har mer "bara" mage denna gång än vad jag hade sist. Jag upplever magen som större nu och den visade sig bra mycket tidigare än sist.

Denna gång har jag känt mig mer trött, kanske är det för att jag inte kunnat vila på samma sätt nu när jag har A som när man var ensam. Kanske är det därför jag kände mig mer illamående under de första veckorna för att jag var så trött och inte egentligen för att jag mådde dåligt, jag blir lätt illamående när jag är riktigt trött i vanliga fall.

Sist hade jag ont i magen vid flera tillfällen och detta var nog växtvärk, detta har jag inte känt av alls denna gång men däremot har jag väldigt ont i fogarna från och till och vissa dagar känner jag att jag vaggar fram och går väldigt illa. Men jag biter i så länge det går och det ju på övergående, som tur är!

Sist hade jag ont av fullmånen något jag aldrig annars haft problem med varken innan eller efter och än har jag inte märkt av det. Halsbrännan är tillbaka och likaså krampen i vaderna på nätterna, underbart ;)

Nu låter det som att denna graviditeten är bra mycket jobbigare än med A och vissa stunder har den nog varit det med. Jag har insett att jag inte är mitt allra bästa jag när jag är gravid, jag är mer nedstämd och mer lättretlig. Men som tur är, är det inte långt kvar och det vi längtar efter är så mycket bättre och inom en inte allt för lång räckvidd.

Imorgon väntar ett besök hos barnmorskan och då får vi lyssna på hjärtljuden det ska bli så spännande, kanske låter det som med lilla A, som en galloperande häst.

V 25 med lilla A och v 26 nu