Det där med familjeparkering...

är något som jag irriterar mig så mycket på. Egentligen är det inte själva familjeparkeringen jag irriterar mig på utan människorna som ställer sig på parkeringen... Varje vecka handlar jag ett par gånger själv med Adele. Vid vår affär finns det ett antal familjeparkeringar och när de finns plats försöker jag ställa mig där. Jag inga svårigheter att gå en bit men jag tycker det är smidigt att ställa mig på de platserna när jag handlar själv med lilla A. Det underlättar att jag kan öppna dörren helt när jag ska sätta in och ta ut Adele, jag behöver inte oroa mig för att någon har parkerat för nära mig när jag kommer ut så jag får svårt att öppna dörren samt att det är smidigt att lassa in kassarna i bilen när man kan ställa kundvagnen jämsides med bilen.

På dessa få parkeringsplatser som finns närmast ingången, finns det sällan lediga platser. Även om jag som oftast handlar mitt på dagen sällan ser många barnfamiljer i butiken. Många gånger när jag parkerar där står det ofta pensionärer, ungdomar, eller andra där... Detta händer i stort sett varje gång jag är i affären. Allra svårast att få plats är det när det regnar...

Jag har flera gånger funderat över vad som rymmer sig i ordet familjeparkering och vilka är det som får stå där? Få man stå där när man har familj, även om man är 60 år gammal och har utflugna barn? Eller är parkeringarna för barnfamiljer? Jag parkerar aldrig där när jag handlar ensam, det har jag inget behov av och jag kan lätt gå några extra meter även om det regnar. Men det är ganska surt de gånger man fått en plats och ur ytterligare tre bilar kommer människor som inte har barn med sig och enligt mig ställer sig på platserna av ren lathet, speciellt när det finns platser mittemot lediga.

Nu har man tillock med börjat dra loss skyltarna på dessa platser - blir det mer legitimt att stå där då?

Detta är nog ett kvarstående "problem" för barnfamiljer som vill ha sina platser ifred men jag har i alla fall fått skriva av mig lite.

Kram på er och trevlig kväll!