Tacksamhet över landet vi bor i

Mycket finns att säga om vår sjukvård och att bara få tag i en tid till en läkare är inte alltid det lättaste när man ska ta sig igenom olika instanser, flera olika samtal för att sedan få börja om från början igen. Men jag är så oerhört tacksam att jag bor i ett land som Sverige som har en så fantastiskt bra sjukvård.

Igår såg jag dokumentärfilmen "bäbisfabriken" på SVT play som handlade om världens största BB i Manilai Filippinerna. Snart är det dags för min andra förlossning och jag är så oerhört glad att jag inte är där utan i detta land med en fantastisk sjukvård. Jag lider med de kvinnor som i sitt värkarbete fick dela säng med en annan kvinna för det inte fanns plats för alla och när de efter förlossningen fick ligga i samma rum tillsammans med ca 150 andra kvinnor och deras barn där sjuksköterskorna spred information via högtalarsystemet i rummet. Jag kan inte annat än känna tacksamhet att få vara i ett rum med M och personalen och sedan få ett eget rum på sjukhuset när allt är klart. Jag blir mörkrädd bara att tänka mig att dela rum med en massa andra personer när man känner sig som mest utpumpad och sårbar. Jag kan inte föreställa mig att det någonsin skulle vara tyst i ett rum med så många människor och hur stressande det skulle vara med bebisskrik i stort sett dygnet runt.

Jag känner mig så trygg i att föda här med all den hjälp som finns att tillgå. Vi har valt samma sjukhus som sist och det är det sjukhus som ligger närmast oss, där finns även en neonantal avdelning vilket jag ser som mycket positivt eftersom vi fick ligga där sist. Nu är det bara att hålla tummarna att det inte är fullbelagt när det är dags för oss att åka in.